Det värsta tänkbara har hänt oss, vi har fått missfall. Var in till akuten i natt och det visade sig att vårt lilla foster dött i ca v 8-9 men varit kvar i magen så idag fick de framkalla ett missfall. Jag har med andra ord legat inlagd hela dagen. Min kropp har bilvit lurad av att embryot var kvar och därför fortsatt producera gravidhormoner och på så sätt har jag ju känt mig gravid. Det var inte förrän inatt jag kände av att något verkligen var fel efersom jag fick smärtor och blödde. Idag skulle vi vad vi trodde ha gått 15 fulla veckor och det känns väldigt tungt att det inte är så och vara tillbaka på ruta 1. En liten tröst är i alla fall att fostret inte dött nu utan tidigt i grav och att det troligtvis var något fel på det eftersom det inte överlevde. Skönt att inte behöva lägga skulden på sig själv.

Men ändå är det så jäkla tungt nu alltså….men vi försöker se framåt, vi har ju trots allt varandra och vet att framtiden väntar oss.

Ta hand om er därute